måndag 8 januari 2018

Blir det någon läsning 2018?

Det enkla svaret på ovanstående fråga är: "Naturligtvis!" Sen kan det vara så att läsningen av vissa specifika saker kan behöva lite hjälp på traven ibland och det är där alla utmaningar och mål kommer in i bilden.

Jag såg att många gick igenom årets mål och utmaningar förra veckan, till exempel i Mias helgfråga, och jag tänkte göra det samma nu. Även om det inte är helg längre (ursäkta, jag var upptagen med tusenbitarspussel och Parks & Recreation) så ska jag använda mig av Mias frågor eftersom det ger mig anledning att skvalpa runt bland alla deltagande bloggar en stund.

Hur tänker jag mig det nya bokåret? Har jag satt upp mål för antal lästa böcker? (nej) Vilka utmaningar ska jag delta i?

Jag tänker att jag inte vill planera så vansinnigt mycket. Att jag vill ge plats åt fler spontanlån på biblioteket och också ge plats åt själva läsningen så att den inte trycks undan av allt annat.

Det jag ändå har planerat är att hålla de bokiga nyårslöften jag avgett. Till exempel ska jag läsa mina hyllvärmare (de är bara 4-5 stycken) och läsa fler svenska ungdomsböcker och böcker av asiatiska författare. Jag kombinerar löftena med Lizas "Treat Yo Self Challenge" för de dagar jag känner att just löften låter alldeles för allvarligt och jag hellre vill unna mig något. Som att läsa om en favorit eller köpa en ny bok och läsa den direkt.

Jag har satt ihop en utmaning jag kallar "Månadens bok" där man väljer en bok utifrån ett visst tema varje månad. Den är öppen för alla, men det finurliga för mig är att den till viss del överlappar mina mål för att jag verkligen ska klara dem. Kanske lägger jag på en utmaning till ovanpå den för att ytterligare öka chansen. Om tre olika utmaningar säger att jag ska läsa en bok ska den väl ändå bli läst? Lite så resonerar jag. Mest överväger jag Ugglan & bokens 3 x 3-utmaning som jag tror kan kombineras med de mål jag redan har.

BONUSFRÅGA: Något jag tänker ändra på för egen del nu när det är nytt år?
Sitta mindre. Bära mer rosa. Använda alla klänningar i garderoben.

Hoppas att du får en fin vecka och ett gott nytt (bok)år!


söndag 31 december 2017

Fånga en bok

Så här vid årets slut vill jag släppa taget om något. Det finns säkert mycket jag borde släppa taget om och jag försööööker. Jag har till exempel gjort en storslagen skrivbordsrensning i december.

I just det här fallet vill jag släppa taget om en bok och det är också en idé jag vill utveckla och fortsätta med nästa år.

Du har dem också. Böcker som inte blir lästa. Kanske står de till och med i bokhyllan sedan månader eller år tillbaka. Kanske finns de listade på goodreads eller din internetbokhandel of choice. Kanske finns de noterade på en papperslapp här och i ett annat anteckningsblock där.

TBR. Någon gång. Definitivt. Inte just nu, men sen. En annan gång. Och i vissa fall händer det. Andra gånger... andra gånger kanske det är dags att släppa taget? Och låta någon annan fånga boken?

Jag släpper taget om en bok som funnits med mig i flera år men jag har aldrig köpt/lånat/läst den och det känns inte troligt att jag kommer att göra det snart, men jag vill låta någon annan få chansen.

Det är Emma Camerons debut som heter Out of This Place (eller Cinnamon Rain i original). En australisk young adult i versform.


Aussie YA tillhör mina favoriter och jag har en relativt lång lista på titlar som jag tänkt läsa efter Melina Marchetta och Jaclyn Moriarty, men det har i de flesta fall bara stannat vid en tanke. Om du vill gå ett steg längre och faktiskt läsa den här boken är du välkommen att fånga den när jag nu släpper den fri.

Berätta i en kommentar om du fångar den och berätta igen när du läst den!

"Little Fires Everywhere" börjar på L

Jag håller just nu på att läsa Celeste Ngs senaste, Little Fires Everywhere, med målet att hinna klart innan midnatt, men kom på att jag har en blogg att sköta. Och ett mål att stå med 17 publicerade inlägg även i år så härmed kommer två korta inlägg.

Little Fires Everywhere börjar mycket riktigt på L, men just den punkten av kaosutmaningen löste jag med hjälp av Frances Hardinges Lögnernas träd som var så annorlunda mot vad jag förväntat mig och väldigt bra. Tack vare det klarade jag kaosutmaningens minimikrav på 20 avklarade punkter och nöjde mig med det. Istället kommer jag att ta med mig några av de övriga punkterna in i nästa år.

Jag läste 5 av 10 böcker som ingick i mina nyårslöften och klarade därmed att hålla två av löftena. Inte jätteimponerande men jag ger mig själv en guldstjärna för att jag till sist läste Den allvarsamma leken efter att den väntat i läsplattan sedan jag köpte den.

I år blev jag filmtittare igen och klarade mitt mål att se 26 filmer med manus/regi av en kvinna. Det är något jag vill fortsätta med nästa år och jag har en lång lista att beta av. Jag vill till exempel se fler dokumentärer så hojta till med filmrekommendationer om du har några.

Vi är klara med 2017 nu, va? Ska bara läsa ut den där boken så kan vi hoppa in ett förhoppningsvis bättre 2018 med nya mål och ambitioner.

måndag 23 oktober 2017

Inte en enda börjar på L

Så här mot slutet av året infinner sig en viss stress när det kommer till mål och utmaningar som sattes i början av året. ELLER ÄR DET BARA JAG?!

Jag tyckte att jag satte ribban relativt lågt. Några nyårslöften med främsta mål att klara av några hyllvärmare men också återbesöka en gammal favorit och läsa mer svenskt. En kaosutmaning som borde vara omöjlig att misslyckas med. Tio böcker för att klara nyårslöftena - tjugo för att klara kaosutmaningen och i vissa fall kan jag använda samma bok i båda.

Med drygt två månader kvar av året har jag klarat av två nyårslöften och läst fyra av de tio böcker som krävs. Åtminstone tre av de återstående skulle kunna hjälpa mig att klara kaosutmaningen så här är en uppmaning till mig själv att läsa: Roomies av Sara Zarr och Tara Altebrando (mer än en författare), After the last dance av Sarra Manning (utspelar sig under andra världskriget) och Steglitsan eller May we be forgiven (hyllvärmare/prisvinnare).

Det borde inte vara omöjligt att klara de här båda sakerna. När det gäller kaosutmaningen har jag dessutom klarat fler punkter än jag prickat av men känt att jag vill utmana mig själv mer (tills jag tvingas acceptera att jag inte kommer hinna). Till exempel: jo, jag har läst på annat språk än svenska, men varför räkna engelska när jag skulle kunna läsa en bok på norska? Och: hur stor utmaning är det att läsa en lånad bok när jag läst tre som inte varit lån? Och: ska jag räkna Vända hem som en bok från Afrika eller ta något annat?

Det borde inte vara omöjligt säger jag, men sen tittar jag på mina bokhögar och ser hur inte ett dugg hjälpsamma de är. Den enda anpassning till utmaningarna som gjorts är att jag lånat Lögnernas träd för att klara punkt 35. "En bok vars titel börjar på L". (Om ni visste hur den punkten stressat mig under året när jag insett att jag inte lyckats läsa något som börjar på L. Och då är den inte ens nödvändig för att klara utmaningen. Kan vi säga att jag gör det onödigt svårt för mig?) De övriga bara ligger där till mest ingen nytta alls.

Men vänta nu.

Ingen nytta alls?

Andas.

Ta ett steg tillbaka.

Jag vill ju läsa de här böckerna.

Ingen nytta alls?

Jag vill ju läsa de här böckerna. Något hos dem har väckt mitt intresse. De har tagit sig genom lässvackans täta dimma och vägrat bli kvarlämnade på biblioteket. Skulle det inte finnas något värde i det?

Jo.

Naturligtvis.

Det är fullt tillräckligt.

Jag hoppas bara att jag kan pressa in dem någonstans för att klara kaosutmaningen också.


fredag 1 september 2017

Helgfrågan vecka 35

Det här gav mig en anledning att blogga så stort tack till Mias bokhörna som tydligen håller på med sånt här varje vecka.

Veckans fråga lyder: Hur går det med läsningen/bloggandet?

Bloggandet... Ja, ja, ja. När var det senast? Tre veckor sen? När blir det nästa gång? Vem vet! På måndag. Kanske. Okej?

Läsningen! Jag har haft en så trevlig biblioteksvecka. En sån där jag gått dit med en plan, en tydlig lista, och sen gått därifrån med något helt annat. En sån där jag definitivt tänkt låna Hennes nya namn men sen backat ur eftersom det verkade så otympligt med en inbunden bok och sen lånat Ett litet liv istället. Fråga inte om logiken där. Men det är i alla fall vad jag läser nu. Första delen avklarad. Drygt 600 sidor kvar.

Så jag läser.

Men jag ägnar betydligt mer tid åt att tänka på vad jag ska läsa sen. Resten av böckerna jag lånade. Reservationerna jag väntar på. E-böckerna jag impulsivt klickat hem och sen inte läst. Jag behöver fokusera mer. En bok i taget. Och börja med #enkvartomdagen igen. Känns som en typisk höstgrej. Nystart. Vardagsläsningen. Läskonditionen som behöver byggas upp.

Den inte nödvändigtvis bokrelaterade bonusfrågan: Vad ska du göra i helgen?

Läsa hoppas jag. Se en film eller två. Passa barn. Stirra på min bokhög.

tisdag 8 augusti 2017

50 böcker jag inte tänker recensera

Sedan jag startade den här bloggen för nästan exakt fyra år sedan har jag berättat om runt 30 av de böcker jag läst. Mest här, här och här.

Jag har läst fler böcker. Faktiskt. Inte jättemånga. Men fler. Jag kommer att  vill skriva om åtminstone några av dem, men vi kan ju konstatera att flertalet av dem aldrig kommer att redovisas.

Annat än här. Dumpade i en klump. Bara för att släppa dem fria.

Vissa tyckte jag om, andra tyckte jag inte om och ni kommer aldrig att få veta vilka som hör hemma i vilken kategori. Men ni kan ju få roa er med att gissa eller fråga om ni är riktigt nyfikna.

Fangirl - Stir Me Up - The Love of My Life - Just One Year - Chasing Brooklyn - Nyckeln - Please Ignore Vera Dietz - Låt vargarna komma - Flyt som en fjäril, stick som ett bi - We Were Liars - En varm vinter - Two Boys Kissing - Berövad - Twisted - ttyl - Inte vem som helst - No Place Left to Run - Tre önskningar - Ficktjuven - Forgive Me, Leonard Peacock - Isla and the Happily Ever After - Captive Prince - Prince's Gambit - Kings Rising - Simon vs the Homo Sapiens Agenda - Hos oss på Chestnut Street - Carry On - The Foxhole Court - Eligible - The Ugly Sister - George - Dumplin' - The Raven King - The King's Men - First & Then - Moth Girls - Looking for Alibrandi - Dumpa Matthew - The Smell of Other People's Houses - (M)ornitologen - Ingen normal står i regnet och sjunger - Belzhar - Den allvarsamma leken - Wildlife - Etthundra mil - The Upside of Unrequited - Vända hem - Min fantastiska väninna


måndag 26 juni 2017

Den här bokbloggen är inte död. Det bara verkar så.

Johanna skrev ett intressant och välkommenterat inlägg om bokbloggens status i en värld av andra sociala medier och jag kände att det var dags att sprattla till lite. Så här en dryg månad efter förra inlägget.

Jag är av olika anledningar inte särskilt bra på att blogga om böcker jag läst och baserat på de två gånger jag gjort det i år är folk inte så intresserade av att läsa det heller. Kanske behöver inläggen en mer clickbaity rubrik än "Det här är en recension: av en bok du förmodligen inte läst". Jag går ju sällan själv in och läser recensioner när rubriken är av den typen och boktiteln är någon jag inte läst och heller inte tror mig vara intresserad av att läsa. Jag är lite tråkig på det sättet, men jag är knappast ensam.

Jag är bättre på att blogga om böcker jag vill läsa/planerar att läsa/försökt läsa. Mindre motstånd där. Min hjärna samarbetar lättare. Och det mesta av mitt bloggande handlar inte om att skriva inlägg utan om att gå in och uppdatera sidokolumnens element där jag informerar om vad jag läser nu och sen. Synliggöra böcker snarare än att engagera mig med dem djupare. Vilket jag antar kan ses som en torftigare variant av bookstagrammandet.

Men den här bloggen är inte död i mitt huvud. I mitt huvud har jag så många inlägg att jag blir osäker på vilka som faktiskt skrivits och vilka idéer som aldrig förverkligats. Utkastmappen i min hjärna svämmar över. Och så länge det fortfarande ser ut så kommer jag att hävda att den här bloggen minsann inte är död. Det bara verkar så.