tisdag 10 mars 2015

De som blev kvar

Bok: THE LEFTOVERS
Anledningar att inte gilla: en stor del av jordens befolkning går plötsligt upp i rök. Bara så där. Utan förklaring. Nothankyou.
Men jag gillar ju författaren: Tom Perrotta
Hur det funkade: Alltså, det gick ju bra. Det är fortfarande Tom Perrotta. Medelklassångest i amerikansk suburbia. Bara en aning tillspetsat.


När jag läser baksidestexten nu upplever jag den inte som så avskräckande, men av någon anledning förväntade jag mig en postapokalyptisk överlevnadshistoria i stil med den där TV-serien med Noah Wyle (som jag inte heller såg men googling säger mig att jag menar "Falling Skies").

Men världen finns kvar i The Leftovers och mycket är sig likt. Det är bara det att alla inte är kvar. Vänner, familjemedlemmar, arbetskamrater försvann plötsligt och ingen vet varför. Tre år efter försvinnandet försöker de som lämnades kvar i den lilla staden Mapleton pussla ihop livet. Man försöker hitta någon slags mening. Det finns kedjerökande sekter att försvinna in i och profeter att följa. Vissa förlorade hela sin familj, andra familjer klarade sig men splittrades ändå.

Det är inte mycket action och det är inte något stort mysterium. Det ÄR förstås ett stort mysterium. (Hur gick det till? Varför han men inte jag? Vart tog de vägen?) Men läs inte boken för att nysta i det och få svar. Allt är väldigt lågmält och vardagligt hur konstigt det än kan låta. Folk söker tröst i sex, droger och alkohol. Söker gemenskap och sammanhang. Efter tre år kanske den värsta chocken lagt sig men allt är fortfarande trasigt. Och det handlar inte om de som försvann utan om de som blev kvar. Vilket är precis vad jag gillar med böcker med döda familjemedlemmar - hur går man vidare? - fast här i jätteskala med gigantiska frågetecken som bonus.

The Leftovers finns även som TV-serie (en säsong hittills) och jag tippar att den avviker en del från boken. För även om jag gillar boken så har jag svårt att se att den skulle funka som serie utan att skruvas till och upp. Inte så att boken inte är skruvad den också. Det händer definitivt några långtifrån normala/vardagslunkiga saker, men det görs inte direkt någon stor grej av det. Vilket väl är en del av det skruvade.

lördag 7 mars 2015

Jag har också ett schema

För en tid sedan delade Old Adult Reads Young Adult (eller David som bloggaren kanske heter) med sig av sitt bloggschema. Det var som del av bokbloggsjerkan och jag minns inte frågan, men det är inte det viktiga. Det viktiga är att jag också har ett schema. Typ.

Tisdagar och torsdagar är recensionsdagar. På tisdagar en vuxenbok och på torsdagar en ungdomsbok. Ibland kan de kopplas samman genom någon gemensam nämnare.
Den här veckan var till exempel temat "Böcker jag inte är så sugen på när jag läser handlingen, men jag gillar författaren så vi kör ändå" (kanske uttryckt på något mer koncist och snärtigt sätt). Tisdagsboken var Tom Perrottas The Leftovers och torsdagsboken Melina Marchettas Finnikin of the Rock.

onsdagar någon variant av önskelistan jag hade på gamla bloggen. Böcker jag är sugen på att läsa. I år har två av onsdagarna ägnats åt "Böcker du vill läsa i (v)år" och "Böcker jag vill läsa i (v)år".

Övriga dagar är mer fria. Antingen ingenting alls eller lösryckta funderingar eller deltagande i någon bokbloggsaktivitet. Men en söndag i månaden återkommer inslaget "Månadens läsekofta" där jag "intervjuar" någon bloggare/läsare/författare/bokig person. Jag har till exempel frågat Johanna om livet som kulturkofta och Anna har pratat bokvloggande.

Ibland händer större saker. I samband med utgivningen av Fangirl på svenska är Rainbow Rowell månadens läsekofta (hon gillar också koftor så det är perfekt) och dessutom skriver jag om min erfarenhet av fanfiction och intervjuar några ficförfattare.

...

Nej. Det där händer ju förstås inte. Fangirl kommer ut nästa vecka (hur har det blivit mars så fort?!) och jag har inte gjort ett dugg. Men ni borde definitivt läsa boken om ni inte redan gjort det.

Och några recensioner har jag inte skrivit den här veckan. Heller. Och du vet inte vilka böcker du vill läsa i (v)år för det inlägget finns också bara i mitt huvud.

Men jag har också ett schema. Typ. Jag följer det bara inte.